Kommer ni ihåg Parker Lewis? Kommer ni ihåg grabben med stor blond lugg och färgsprakande skjortor stora som tält? Kommer ni ihåg svoosh-ljuden, "synchronize watches" och den där konstiga stora killen som sen var läkare i Cityakuten?
Nähä. Det var nog bara jag som såg det. Nej förresten, Emil Johansson måste också ha gjort det. Så kallar han sig när han betalar sin hyra, men när han spelar musik heter han, just det, Parker Lewis. Och då handlar det mer om storslagen pop än om knasiga amerikanska high school-serier.
Det kanske bara är jag, men mina tankar går snarare till den unge mannen från Kortedala. Samplingarna, de pampiga arrangemangen och de stora känslorna som inte går att dölja har han gemensamt med Jens Lekman. Men inte som en kopia, utan på ett eget sätt. När Parker Lewis plankar Bruce Springsteen, samplar Chi-Lites och refererar till både Woody Allen-karaktärer och Paul Simon-låtar, samt dränker allt i en ljuv New York-fixering, kan jag inte annat än känna ren lycka. Ren och sann pop-lycka.
Inte nog med att musiken är bra, den är gratis också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar